Systemiskt förhållningssätt
- vi fokuserar på det som fungerar, på lösningar och styrkor.
- vi utgår ifrån att alla människor har resurser och lösningar inom sig.
- vi utgår ifrån att alla vill vara delaktiga och ta ansvar
- vi är genuint nyfikna på varandra.
- vi skapar ett öppet klimat i all kommunikation, där vi samskapar och tar tillvara på allas resurser.
- vi försöker förstå situationer snarare än att förklara dem.
- vi letar inga syndabockar utan ser till helheten för
att därigenom komma ifrån de låsningar som lätt skapas vid anklagelser och försvar.
- vi tar vår utgångspunkt ifrån de dilemman som pedagoger upplever i
sitt vardagsarbete.
I boken En lärande organisation. Perspektiv på systemisk och styrkebaserad skolutveckling. Om lusten att lära. (Kicki Oljemark och Rachel Törnell), kan du läsa mer om det förhållningssätt vi vilar på i ALP.
Click here to edit.
Kollegialt lärande
Forskning visar idag på vikten av att skapa tid för att reflektera tillsammans. Pedagogikprofessorn och forskaren Helen Timperley (se litteraturlistan) visar i sin metastudie att kollegialt lärande är en av de främsta framgångsfaktorerna för att höja resultaten för eleverna. För att kollegiala samtal ska leda till utveckling och lärande behöver de vara strukturerade. Andra viktiga förutsättningar är skolledningens stöd, att lärande måste ske i grupp och att utvecklingsarbetet ska fortgå en längre tid. Förändringsprocessen ska vara ständigt fortgående. Med ett systemiskt förhållningssätt vill vi med samtalet som metod skapa "ett reflekterande rum" för de pedagoger vi möter.
"Kvalitetsgranskningar visar på vikten av att personalen får möjlighet att diskutera och analysera hur lärmiljöer eller lärprocesser påverkar måluppfyllelsen.10 Det är därför viktigt att förskolechefen respektive rektorn ser till att personalen dels har kompetens för att följa upp undervisningsprocesserna, dels har tid och stöd för att gemensamt reflektera över och analysera vad som fungerar bra eller mindre bra i undervisningen".
(Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet,2015, s.17)
"Personalen behöver även få återkoppling på sin undervisning
från förskolechefen och rektorn samt från kollegor. Genom kollegialt
lärande kan personalen strukturera sitt utvecklingsarbete och
använda kunskaperna i det dagliga arbetet. Metoden innebär att
kollegor, med stöd av handledning, systematiskt formulerar problem,
observerar och ger varandra feedback på utförandet av olika
uppgifter"
(ur Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete, Skolverket, 2012)
Lärande samtal
En förutsättning för att kunna förändra sin verksamhet och sitt agerande som pedagog är att man få sätta ord på sina tankar och få syn på hur man gör.
Forskare har sett att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen, är när lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att lösa uppgifter, att formulera problem och att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Forskning visar att detta leder till högre kvalitet i undervisningen. Dessutom är det viktigt med ett långsiktigt och systematiskt samarbete och att fokus ligger på det kollegiala samtalet. (Skolverket, 2012). Aktuell forskning kring kollegialt lärande kan du läsa om på skolverkets hemsida här.
"... människor uppfattar och tolkar verkligheten på olika sätt, mer eller mindre ”sanna”.
För att ta sig ur sina egna verklighetsbilder och vidga perspektivet behöver man utsättas för information från nya källor och konfronteras med andra uppfattningar. Ibland kan man upptäcka att man har baserat sitt handlande på en myt, d.v.s. en uppfattning som bygger mera på tro än vetande. Den som inte är medveten om hur han eller hon tänker får helt enkelt svårt
att tänka om. Om vår förståelse av arbetet ska fördjupas måste vi reflektera över hur vi förstår vår verksamhet och vårt uppdrag just nu. Annars blir det lätt så att vi ständigt gör mer av samma sak trots att det inte leder mot målen." (ur Samtalskonst i praktiken, Lärarnas riksförbund)
Intressant läsning finns bl.a här:
Uppskattande samtalskonst - om att skapa möjligheter i samtalets värld (S. Bergman & C Blomqvist, 2013)
Framgång i undervisningen (Skolinspektionen)
Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling (Skolverket)
Hur kan kollegialt lärande bidra till elevers kunskapsutveckling? (Skolverket)
Samtalskonst i praktiken (Lärarförbundet )
Modellskolor – kollektivt lärande i en skola på vetenskaplig grund (Skolverket)
Hoppet sätts till kollegiala lyft (Pedagogiska magasinet)
Forskning visar idag på vikten av att skapa tid för att reflektera tillsammans. Pedagogikprofessorn och forskaren Helen Timperley (se litteraturlistan) visar i sin metastudie att kollegialt lärande är en av de främsta framgångsfaktorerna för att höja resultaten för eleverna. För att kollegiala samtal ska leda till utveckling och lärande behöver de vara strukturerade. Andra viktiga förutsättningar är skolledningens stöd, att lärande måste ske i grupp och att utvecklingsarbetet ska fortgå en längre tid. Förändringsprocessen ska vara ständigt fortgående. Med ett systemiskt förhållningssätt vill vi med samtalet som metod skapa "ett reflekterande rum" för de pedagoger vi möter.
"Kvalitetsgranskningar visar på vikten av att personalen får möjlighet att diskutera och analysera hur lärmiljöer eller lärprocesser påverkar måluppfyllelsen.10 Det är därför viktigt att förskolechefen respektive rektorn ser till att personalen dels har kompetens för att följa upp undervisningsprocesserna, dels har tid och stöd för att gemensamt reflektera över och analysera vad som fungerar bra eller mindre bra i undervisningen".
(Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet,2015, s.17)
"Personalen behöver även få återkoppling på sin undervisning
från förskolechefen och rektorn samt från kollegor. Genom kollegialt
lärande kan personalen strukturera sitt utvecklingsarbete och
använda kunskaperna i det dagliga arbetet. Metoden innebär att
kollegor, med stöd av handledning, systematiskt formulerar problem,
observerar och ger varandra feedback på utförandet av olika
uppgifter"
(ur Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete, Skolverket, 2012)
Lärande samtal
En förutsättning för att kunna förändra sin verksamhet och sitt agerande som pedagog är att man få sätta ord på sina tankar och få syn på hur man gör.
Forskare har sett att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen, är när lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att lösa uppgifter, att formulera problem och att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Forskning visar att detta leder till högre kvalitet i undervisningen. Dessutom är det viktigt med ett långsiktigt och systematiskt samarbete och att fokus ligger på det kollegiala samtalet. (Skolverket, 2012). Aktuell forskning kring kollegialt lärande kan du läsa om på skolverkets hemsida här.
"... människor uppfattar och tolkar verkligheten på olika sätt, mer eller mindre ”sanna”.
För att ta sig ur sina egna verklighetsbilder och vidga perspektivet behöver man utsättas för information från nya källor och konfronteras med andra uppfattningar. Ibland kan man upptäcka att man har baserat sitt handlande på en myt, d.v.s. en uppfattning som bygger mera på tro än vetande. Den som inte är medveten om hur han eller hon tänker får helt enkelt svårt
att tänka om. Om vår förståelse av arbetet ska fördjupas måste vi reflektera över hur vi förstår vår verksamhet och vårt uppdrag just nu. Annars blir det lätt så att vi ständigt gör mer av samma sak trots att det inte leder mot målen." (ur Samtalskonst i praktiken, Lärarnas riksförbund)
Intressant läsning finns bl.a här:
Uppskattande samtalskonst - om att skapa möjligheter i samtalets värld (S. Bergman & C Blomqvist, 2013)
Framgång i undervisningen (Skolinspektionen)
Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling (Skolverket)
Hur kan kollegialt lärande bidra till elevers kunskapsutveckling? (Skolverket)
Samtalskonst i praktiken (Lärarförbundet )
Modellskolor – kollektivt lärande i en skola på vetenskaplig grund (Skolverket)
Hoppet sätts till kollegiala lyft (Pedagogiska magasinet)
Systematiskt kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete i praktiken
”Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls. Något som måste genomsyra alla faser. För att kunna se om det har skett en utveckling behöver de olika faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras. Måluppfyllelsen får man fram genom att Följa upp (var är vi?). Denna fas mynnar uti en nulägesbeskrivning som leder vidare till nästa fas Analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska vi?). Fasen avslutas med att beslut fattas om utvecklingsåtgärder. Det finns nu ett utgångsläge och kunskap om vad som behöver utvecklas i verksamheten. Efter det är det dags att Planera och Genomföra insatserna (hur gör vi?). När väl insatserna är genomförda behöver man åter Följa upp resultaten och få fram ett nytt nuläge. De olika faserna länkar i varandra och varje fas kräver i sig en analys. Systematiken innebär att se helheten och att varje fas är beroende av den förra och påverkar den senare.”
”För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att vi har klart för oss vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. Om inte det görs så riskerar förbättringsarbetet att bli något som pågår vid sidan
om den ordinarie verksamheten"
Ur Systematiskt kvalitetsarbete- för skolväsendet, Skolverket, 2015
Hur bidrar ALP till detta systematiska kvalitetsarbete?
Processen för arbetslaget startar egentligen redan när man ansöker om att få ett ALP-besök. Bara genom att identifiera ett utvecklingsområde riktas uppmärksamheten naturligt mot det valda området och man börjar se på det med nya ögon. Detta fortsätter under de enskilda samtalen där man får möjlighet att sätta ord på sina egna tankar kring sin profession. Den spegling som avslutar de lärande besöken kan vara den nulägesbeskrivning som arbetslaget sedan utgår ifrån. Den ger svar på "var är vi?" och är en förutsättning för att kunna analysera och bedöma vilka utvecklingsbehov arbetslaget och verksamheten har. Under återkopplingen påbörjar man också det fortsatta utvecklingsarbetet genom att redan där börja reflektera tillsammans i arbetslaget.
Bilder från Skolverket, 2012
”För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att vi har klart för oss vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. Om inte det görs så riskerar förbättringsarbetet att bli något som pågår vid sidan
om den ordinarie verksamheten"
Ur Systematiskt kvalitetsarbete- för skolväsendet, Skolverket, 2015
Hur bidrar ALP till detta systematiska kvalitetsarbete?
Processen för arbetslaget startar egentligen redan när man ansöker om att få ett ALP-besök. Bara genom att identifiera ett utvecklingsområde riktas uppmärksamheten naturligt mot det valda området och man börjar se på det med nya ögon. Detta fortsätter under de enskilda samtalen där man får möjlighet att sätta ord på sina egna tankar kring sin profession. Den spegling som avslutar de lärande besöken kan vara den nulägesbeskrivning som arbetslaget sedan utgår ifrån. Den ger svar på "var är vi?" och är en förutsättning för att kunna analysera och bedöma vilka utvecklingsbehov arbetslaget och verksamheten har. Under återkopplingen påbörjar man också det fortsatta utvecklingsarbetet genom att redan där börja reflektera tillsammans i arbetslaget.
Bilder från Skolverket, 2012