Ett nytt ALP-år startade kraftfullt med arton nya observatörer som ansökt! Även erfarna observatörer sökte sig tillbaka och bidrog till väl balanserade ALP-grupper som besökte fem olika enheter denna höst. Samtliga deltagare var vid utvärderingen överens om att det är utvecklande och stärkande att få vara del i ett så positivt sammanhang som ALP är! LedarALP startade upp med nio skolledare som under läsåret kommer att genomföra lärande samtal med varandra utifrån valda utvecklingsområden. ALPs arbetssätt som bygger på ett systemiskt och styrkebaserat förhållningssätt och lärande samtal ser vi ger pedagoger och skolledare redskap att utveckla och utvecklas i sitt arbete vilket gynnar våra barn och elever i deras lärande.
Utbildningsdagar under terminen Under hösten har vi haft tre utbildningsdagar. Den första riktade sig till nya observatörer och var en fullspäckad dag med föreläsningar och praktiska övningar. Detta år tryckte vi på att ALPs Handbok skulle användas flitigt. Den är väl genomarbetad och uppdateras utifrån samtliga deltagares utvärderingar och påpekanden. Det är mycket att sätta sig in i första terminen som observatör och tanken är att Handboken ska vara en trygg följeslagare. Litteraturen vi läser inom ALP är: Uppskattande samtalskonst – om att skapa möjligheter i samtalets värld av S Bergman och C Blomberg, samt En lärande organisation – perspektiv på systemisk och styrkebaserad skolutveckling. Om lusten att lära. av K Oljemark och R Törnell. Dessutom läser observatörerna för uppdragen relevant litteratur; vetenskapliga artiklar samt rapporter från myndigheter. Våra två utbildningsdagar i Varberg syftade till: Att få en förståelse för ALP-processen och träna på samtal, observation och återkoppling. Reflektera över hur teorier om lärande mer eller mindre medvetet påverkar hur vi gör och hur vi kommunicerar kring lärande och undervisning. I arbetet valde vi att utgå från ALPs Handbok och ALP-processen.
Detta år hade vi sammanhangsmarkering som en röd tråd under utbildningsdagarna. Vi övar ständigt på att utveckla kvaliteten i våra återkopplingsmöten så att de uppfattas som begripliga och hanterbara för deltagande arbetslag och en viktig komponent är sammanhangsmarkeringar. De kan göras muntligt, i form av en återkommande övning eller bild i en power point. Det kan även göras som, en ALP-grupp valde att göra i år, ett häfte med processövningar från återkopplingsmötet och anteckningssidor att följa med i under mötets gång samt att kunna gå tillbaka till.
Utbildningsdagarna i Varberg hade följande innehåll: Systemiskt – teori och samtal Vårt systemiska- och styrkebaserade förhållningssätt belystes liksom nödvändigheten av att våra uppdrag utgår från enhetens systematiska kvalitetsarbete. Skapa grupp Att snabbt få ihop en grupp på uppdragsdagen är en kompetens som är väl utvecklad hos observatörerna. Denna övning syftade till att träna på förhållningssätt och förmåga att ta sig an en roll snabbt i gruppen. Teorier om lärande Tuula Maunula, Patric Nordlander och Linda Olsson Vi hade gästföreläsare från Partille på besök för att på ett överskådligt och glädjefullt sätt synliggöra lärandeteoriernas betydelse för hur vi pedagoger bemöter/tar oss an såväl elever som undervisning. Observationsträning - Spegla, stärka, utmana Lektor Tuula Maunula visade en filmsnutt från sin undervisning. Utifrån den filmen och det Tuula sagt i ett kort församtal, samtalade observatörerna Therése Silverbåge och Annika Perlander med henne om vad de sett, inte sett, förstått och ställde många öppna, lärande frågor. Ett sätt att Samtalsträning utifrån gårdagens lärandeteorier Grupper om tre fick i uppdrag att hålla lärande samtal kring vilken lärandeteori de själva ansåg de arbetade utifrån. Återkoppling Hur gör vi för att skapa en gemensam plattform; KASAM för arbetslaget? Hur förstår de spegling och vad som är utmaning/utv. områden?
Vårt systemiska- och styrkebaserade förhållningssätt belystes liksom nödvändigheten av att våra uppdrag utgår från enhetens systematiska kvalitetsarbete.
Uppdragen hösten – 18 Höstens uppdrag har genomförts i förskola och fritidshem och uppdragen har handlat en del om struktur och organisation. Uppdragsformuleringarna var: Alingsås: -Hur skapar vi utmanande och säker innemiljö för barnen? (förskola) -Hur skapar vi förutsättningar för att eleverna ska känna sig trygga? (fritidshem) Lerum: -Hur skapar vi en struktur som ger hållbara rutiner? (förskola) Partille: -Hur ser vi att våra aktiviteter är kopplade till styrdokumenten? (fritidshem) -Vad av den undervisning vi gör inomhus kan vi ta med oss ut och vise versa? (förskola)
Fem ALP-grupper har arbetat intensivt under två veckors tid och läst in sig både i läroplaner och vetenskaplig litteratur kopplade till uppdragen. Denna termin blev följande litteratur och modeller till stor hjälp: Bo Hejlskov Elvéns ”lågaffektivt bemötande”, John Kotters 8 stegs förändringsmodell för grupper samt SPSM:s Värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö. Röster från observatörer efter höstens uppdrag var bland annat:
"Jag har insett att forskning och litteratur kan vara det som skapar en brygga mellan pedagoger i samma eller olika verksamheter och att pedagogen är otroligt viktig för barn och elevers lärande. "
"Att få med sig verktyg rakt in i sin egen verksamhet är så givande. "
"Att anpassa lärmiljön oavsett elevernas ålder är grundläggande för lärandet."
ALP berättar om ALP Vi har blivit kontaktade av skolchefer och pedagoger i andra kommuner denna höst. Fler har hört talas om ALP och hittat vår hemsida vilket inspirerat till liknande utvecklingsarbeten i deras kommun eller verksamhet. Vi besökte under hösten både Göteborg och Mölndal och har kontakt med två andra grannkommuner som inser värdet av ALPs arbete och hur det är strukturerat.
Vi har även funnits på plats på Partilles träffar för Teampiloter, KIL skola, för att informera om hur ALP kan bidra till att belysa och kicka igång utvecklingsområden utifrån arbetslagets eller enhetens systematiska kvalitetsarbete.
ALP lägger ut aktuell information på sin facebooksida samt på berörda kommuners interna nätsidor. Den bästa spridningen får vi dock genom att observatörer och besökta enheter sprider vad ALP är och kan bidra med.
Då omsättningen av både skolchefer och pedagoger har ökat ser vi ett behov av att presentera ALP vid jämna mellanrum så att det blir ett självklart belysningsverktyg vid skolutveckling i våra verksamheter.
Utvärdering och tankar framåt Vi kan se att vi mött flera av de utvecklingsområden vi hade i våras. Det är glädjande att: -fler erfarna ALPare har deltagit denna höst. -vi i Varberg övade på att utveckla speglingens betydelse i syfte att ge mottagaren möjlighet att själv reflektera kring det som fungerar och vad som behöver utvecklas. -vi, genom att fokusera på sammanhangsmarkeringar, kunnat fortsätta spetsa återkopplingsmöten. -Handboken fortsättningsvis används flitigt. -samtliga av höstens uppdrag återkopplades tydligare genom att bottna i styrdokumenten och vetenskaplig litteratur. -skolledarna får återkommande information samt får utvärdera ALP som stöd i utvecklingsarbete och nyttjande av observatörernas kompetenser. -ALP blivit uppmärksammat och syns både i våra tre kommuner men även i kranskommunerna!
Liksom tidigare kan vi konstatera att förberedelserna inför våra lärande besök är otroligt viktiga. Dels att vi möjliggör för alla inblandade att få sätta ord på sina förväntningar inför utvecklingsarbetet och dela förväntningarna med varandra, men också att vi avsätter tillräckligt med tid för samtal som fördjupar förståelsen för arbetslagets intentioner och som bidrar till att skapa goda relationer mellan observatörer och pedagoger. Det faktum att uppdragsformuleringen diskuteras och stäms av mot verksamhetens systematiska kvalitetsarbete vid minst tre olika tillfällen, med observatörer och arbetslag samt utvecklingsledare, ser vi bidrar till ett större samförstånd kring förväntningarna.
Vi ser också att skolledarens roll i ALP är av stor betydelse för att utvecklingsarbetet ska förankras. Här har ALPs ledningsgrupp och observatörsgruppen en viktig roll, både inför besöket och under processens gång. Utvecklingsledarnas uppföljning är värdefull så det stöttar både skolledare och arbetslag i att fortsätta utvecklingsarbetet och utvärdera dess effekter. För att bättre kunna analysera ALPs effekt kommer rutinen kring uppföljning av uppdragen att stärkas.
ALP strävar kontinuerligt efter att hålla en hög kvalitet på sina besök och samtal. Vi upplever att kvaliteten har ökat med åren. Vi har haft möjlighet att utvärdera och förbättra under arton års tid och fortsätter att utvecklas. Förväntningarna på vad ALP ska bidra med ställer höga krav på observatörerna. Det krävs att kunna läsa in sig snabbt på ett kunskapsområde, knyta vetenskaplig grund till frågor och samtal samt genom ett metaperspektiv synliggöra arbetslagets möjligheter till utveckling utifrån var de befinner sig, vilket görs på återkopplingsmöten.
ALP ska dels vara ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet där arbetslaget får hjälp med en nulägesbeskrivning, men ALP är också ett forum för pedagoger att få tid att reflektera tillsammans med kollegor kring sin profession. Som observatör behöver man således hitta balansen mellan att vara inlyssnande och möta varje pedagog där den befinner sig, samtidigt som fokus ska vara riktat mot uppdraget och de pedagogiska processerna.
Vi inser att med den rotation som pågår inom förskola och skola gällande personal så blir dialogen mellan ALP och verksamheterna och dess chefer än viktigare att hålla igång. Vi behöver informera om möjligheterna att använda ALP som verktyg i kvalitetsarbetet, men också hur de i sin verksamhet kan låta observatörernas kompetenser bidra till att skapa en reflekterande kultur bland sina medarbetare.
Ledar-ALP Ledar ALP startade i september med nio chefer från förskola och skola. Tre från vardera kommun deltar även i år. Introduktionsdagen var som vanligt fylld med ALPs teorigrund och hur den påverkar kollegiala samtal. Struktur och planering framhålls alltid för att Ledar ALP ska bli genomförbart och lärorikt. Flera spännande fokusämnen presenterades. Skolcheferna arbetar självständigt under läsåret med att besöka varandras vardag och föra samtal samt observera utifrån fokusområdet. Uppsamling och utvärdering av LedarALP sker i slutet av april 2019.
Styrgruppen Styrgruppen består av förvaltningschef/sektorchef från vardera kommun samt samordnaren för ALP. Möte i denna grupp sker en gång per år och det är där beslut tas som gäller ALP. Våra chefer är fortsatt eniga om att ALP är ett redskap som ska användas i verksamheterna för att belysa nuläget och på så sätt bidra till att synliggöra hur arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kan fortskrida.
Nästa möte i gruppen är i januari, 2019.
Utvecklingsområden att arbeta vidare med inför nästa läsår: Vi fortsätter att arbeta med läsåret 2018/2018 utvecklingsområden: -Att få fler erfarna ALPare att återkommande ta uppdrag och stötta nya observatörer. -Arbeta med att utveckla speglingens betydelse för de besökta pedagogernas i syfte att ge mottagaren möjlighet att själv reflektera kring det som fungerar och vad som behöver utvecklas. -Att fortsätta spetsa återkopplingsmöten. -Att Handboken fortsättningsvis används flitigt -Att fortsätta arbetet med att tydligare lyfta styrdokumenten och vetenskaplig litteratur i återkopplingar, i ett led att ytterligare stärka ALP som del i systematiska kvalitetsarbetet. -Ökad dialog med skolledarna kring ALP som stöd i utvecklingsarbete och nyttjande av observatörernas kompetenser. -Ökad synlighet av ALP i kommunernas verksamheter för att visa på det redskap ALP kan vara i utvecklingsarbetet i syfte att öka kvaliteten för barn och elever. Och lägger till: -Se över hur vi använder tiden under de veckor vi är ute på uppdrag. -Även se över dagar och tider då vi ses i ALPsammanhang för att så lite som möjligt ställa till oreda i observatörernas hemmaverksamheter. -ALP-loggan behöver förändras. -Se hur vi bäst kan bemöta intresset för ALP som visas från våra kranskommuner.
