Kollegialt lärande med ALP - en sammanställning av vårens arbete 2015
Kollegialt lärande
Våren 2015 hade ALP fem utvecklingsuppdrag: två förskolor, två fritidshem och ett arbetslag på gymnasiet valde ALP som stöd i sitt kvalitetsarbete. I höstas genomsyrade barns och elevers inflytande flera av uppdragen. Den här våren ser vi att språk och kommunikation varit den gemensamma nämnaren i de tre kommunerna.
På Alströmergymnasiet i Alingsås var det arbetslaget på byggprogrammet som fick besök. Deras fokus just nu ligger på bemötande och trygghet och observatörerna belyste bemötandet och samspelet ur olika perspektiv; mellan lärare-elev, elev-elev och lärare-lärare.
I Lerum var det två förskolor från Hulans enhet som använde sig av ALP, båda med språket i fokus. Bråtastugans förskola ville få syn på vilka möjligheter till kommunikation och samspel de skapar på sin förskola, barnen emellan och mellan barn och pedagoger. På Hulans förskola ville arbetslaget veta om deras språkfokus syns i den pedagogiska miljön och i arbetet med barnen.
I Partille var det två fritidshem som deltog den här våren. Oxleds fritidshem hade kommunikation som fokusområde; mellan elever och pedagoger, pedagoger emellan, men också mellan pedagoger och föräldrar. De var nyfikna på hur mottagarna uppfattar kommunikationen och ville få syn på både styrkor och utvecklingsområden. På Öjersjö Brunns fritidshem riktades blickarna mot deras ”ta-sig-för-skap” som ska genomsyra verksamheten. Arbetslaget ville få synliggjort hur det märks.
Ett tjugotal observatörer bidrog under de två veckorna till att stärka och utmana pedagoger och arbetslag, verka som ett stöd i verksamheternas kvalitetsarbete och dessutom utmanas själva. Utöver observatörerna deltog drygt fyrtio pedagoger i de fem arbetslagen.
Utvärdering och tankar framåt
De enskilda samtalen har upplevts som mycket värdefulla av pedagogerna. De skriver i sina utvärderingar att de uppskattar observatörernas förmåga att lyssna, visa genuint intresse och ställa frågor som verkligen bidrar till eftertanke och nya perspektiv. Vi upplever dessutom överlag att vårens återkopplingsmöten skapat den delaktighet och energi vi eftersträvar i ALP, bl.a. genom tydliga speglingar och genom att avsätta en stor del av mötet till samtal, praktiskt arbete och gemensamma reflektioner i arbetslaget. I utvärderingarna ser vi också att pedagogerna verkligen uppskattar att få med sig konkreta områden att arbeta vidare med i det fortsatta utvecklingsarbetet på hemmaplan, och att de ofta efterfrågar ännu fler verktyg och diskussionsfrågor.
Vi prövade ett nytt verktyg den här våren; ett personligt reflektionshäfte för varje pedagog som deltar. Här synliggörs hela ALP-processen för en ökad tydlighet, men syftet är främst att inspirera till eftertänksamhet och bidra till en insikt om vad det kan ge att också skriva ner sina reflektioner, inte låta dem stanna i tanken. Genom att synliggöra styrkor och utvecklingsområden för sig själv tror vi att chanserna ökar till att reflektionen leder till nya perspektiv och att man faktiskt prövar att göra på ett sätt som man inte brukar. Vi vill att ALP ska bidra till att skapa reflekterande kulturer i våra verksamheter och nedskrivna tankar kan skapa förutsättningar för att de gemensamma diskussionerna i kollegiet faktiskt ger mer.
Häftet har använts i varierad grad, vilket vi ser som helt naturligt då varje person har sina vanor och sitt sätt att dokumentera, men vi vill absolut utveckla det här verktyget framöver. Vi kommer att fundera över häftets utformning inför höstens besök för säkerställa att vi skickar rätt signaler till pedagogerna.
Vi konstaterar att förberedelserna inför våra lärande besök är otroligt viktiga. Dels att vi möjliggör för alla inblandade att få sätta ord på sina förväntningar inför utvecklingsarbetet och dela förväntningarna med varandra, men också att vi avsätter tillräckligt med tid för samtal som fördjupar förståelsen för arbetslagets intentioner och som bidrar till att skapa goda relationer mellan observatörer och pedagoger.
Vi ser också att skolledarens roll i ALP behöver stärkas ytterligare för att skapa de allra bästa förutsättningarna för förbättringsarbete. Här har ALPs ledningsgrupp och observatörsgruppen en viktig roll, både inför besöket och under processens gång.
ALP ska dels vara ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet där arbetslaget får hjälp med en nulägesbeskrivning, men ALP är också ett forum för pedagoger att få tid att reflektera tillsammans med andra kollegor kring sin profession. Som observatör behöver man således hitta balansen mellan att vara inlyssnande och möta varje pedagog där hen befinner sig, samtidigt som fokus ska vara riktat mot uppdraget och de pedagogiska processerna. Våra utvärderingar visar att detta kan vara en utmaning för observatörerna.
Den samtalsform vi använder, det styrkebaserade samtalet med öppna frågor, skapar ett tillåtande klimat där pedagogerna känner att de kan vara öppna med sina tankar. Som samtalsledare behöver vi då vara lyhörda för vad som är angeläget för pedagogen, men också kunna rikta fokus tillbaka mot uppdraget om man har halkat in på frågor som hamnar utanför. Att kontinuerligt under samtalen och återkopplingen tydligt relatera till verksamhetens styrdokument är en viktig förutsättning och en god hjälp för att säkerställa att vi pratar om rätt saker.
Ytterligare ett utvecklingsområde för ALP är att öka dialogen med skolledarna i våra kommuner, dels kring möjligheterna att använda ALP som verktyg i kvalitetsarbetet, men också hur de i sin verksamhet kan låta observatörernas kompetenser bidra till att skapa en reflekterande kultur bland sina medarbetare.
Under våren planerar vi innehållet till nästa års utbildningsdagar i september. Våra återkommande teman samtal, observationer och återkoppling är också de områden som observatörerna uttrycker som allra viktigast att fokusera på. Här hittar vi ständigt en önskan om ökad kompetens och behov av att återkommande få tillfälle att träna.
Ledar-ALP
I april avslutades andra omgången av Ledar-ALP och de nio skolledarna träffades för att utvärdera året som gått. Sammanfattningsvis har deltagarna positiva erfarenheter av samarbetet och många upplever att Ledar-ALP har motsvarat deras förväntningar. Flera betonar värdet av de många nya tankar och insikter som nu finns med dagligen i arbetet framåt, att de känt sig bekräftade i samtalen och att de fått möjlighet att se på sitt ledaruppdrag ur nya perspektiv. Några hade velat känna sig mer utmanade, men överlag menar deltagarna att Ledar-ALP är väl investerad tid.
Vi konstaterar att den tydliga strukturen och organisationen är en förutsättning för att Ledar-ALP ska fungera. Synpunkter uttrycktes också om att uppstarten på hösten bl a kunde ha innehållit mer om styrkebaserade samtalsmetoder, för att öka förutsättningarna för att samtalen ska hålla en hög professionell nivå. Detta är tankar vi tar med oss inför kommande läsår då vi möjliggör den här formen av kollegialt samarbete för ytterligare skolledare i våra kommuner.
Utvecklingsområden att arbeta vidare med inför nästa läsår:
· Tydligare förberedelser inför lärande besök, bl a genom att stärka skolledarens roll i ALP-processen.
· Ännu tydligare lyfta styrdokumenten i återkopplingar, i ett led att ytterligare stärka ALP som del i systematiska kvalitetsarbetet.
· Ökad dialog med skolledarna kring ALP som stöd i utvecklingsarbete och nyttjande av observatörernas kompetenser.
· Tydligare fokus på styrkebaserade samtalsmetoder på uppstarten för Ledar-ALP.
Våren 2015 hade ALP fem utvecklingsuppdrag: två förskolor, två fritidshem och ett arbetslag på gymnasiet valde ALP som stöd i sitt kvalitetsarbete. I höstas genomsyrade barns och elevers inflytande flera av uppdragen. Den här våren ser vi att språk och kommunikation varit den gemensamma nämnaren i de tre kommunerna.
På Alströmergymnasiet i Alingsås var det arbetslaget på byggprogrammet som fick besök. Deras fokus just nu ligger på bemötande och trygghet och observatörerna belyste bemötandet och samspelet ur olika perspektiv; mellan lärare-elev, elev-elev och lärare-lärare.
I Lerum var det två förskolor från Hulans enhet som använde sig av ALP, båda med språket i fokus. Bråtastugans förskola ville få syn på vilka möjligheter till kommunikation och samspel de skapar på sin förskola, barnen emellan och mellan barn och pedagoger. På Hulans förskola ville arbetslaget veta om deras språkfokus syns i den pedagogiska miljön och i arbetet med barnen.
I Partille var det två fritidshem som deltog den här våren. Oxleds fritidshem hade kommunikation som fokusområde; mellan elever och pedagoger, pedagoger emellan, men också mellan pedagoger och föräldrar. De var nyfikna på hur mottagarna uppfattar kommunikationen och ville få syn på både styrkor och utvecklingsområden. På Öjersjö Brunns fritidshem riktades blickarna mot deras ”ta-sig-för-skap” som ska genomsyra verksamheten. Arbetslaget ville få synliggjort hur det märks.
Ett tjugotal observatörer bidrog under de två veckorna till att stärka och utmana pedagoger och arbetslag, verka som ett stöd i verksamheternas kvalitetsarbete och dessutom utmanas själva. Utöver observatörerna deltog drygt fyrtio pedagoger i de fem arbetslagen.
Utvärdering och tankar framåt
De enskilda samtalen har upplevts som mycket värdefulla av pedagogerna. De skriver i sina utvärderingar att de uppskattar observatörernas förmåga att lyssna, visa genuint intresse och ställa frågor som verkligen bidrar till eftertanke och nya perspektiv. Vi upplever dessutom överlag att vårens återkopplingsmöten skapat den delaktighet och energi vi eftersträvar i ALP, bl.a. genom tydliga speglingar och genom att avsätta en stor del av mötet till samtal, praktiskt arbete och gemensamma reflektioner i arbetslaget. I utvärderingarna ser vi också att pedagogerna verkligen uppskattar att få med sig konkreta områden att arbeta vidare med i det fortsatta utvecklingsarbetet på hemmaplan, och att de ofta efterfrågar ännu fler verktyg och diskussionsfrågor.
Vi prövade ett nytt verktyg den här våren; ett personligt reflektionshäfte för varje pedagog som deltar. Här synliggörs hela ALP-processen för en ökad tydlighet, men syftet är främst att inspirera till eftertänksamhet och bidra till en insikt om vad det kan ge att också skriva ner sina reflektioner, inte låta dem stanna i tanken. Genom att synliggöra styrkor och utvecklingsområden för sig själv tror vi att chanserna ökar till att reflektionen leder till nya perspektiv och att man faktiskt prövar att göra på ett sätt som man inte brukar. Vi vill att ALP ska bidra till att skapa reflekterande kulturer i våra verksamheter och nedskrivna tankar kan skapa förutsättningar för att de gemensamma diskussionerna i kollegiet faktiskt ger mer.
Häftet har använts i varierad grad, vilket vi ser som helt naturligt då varje person har sina vanor och sitt sätt att dokumentera, men vi vill absolut utveckla det här verktyget framöver. Vi kommer att fundera över häftets utformning inför höstens besök för säkerställa att vi skickar rätt signaler till pedagogerna.
Vi konstaterar att förberedelserna inför våra lärande besök är otroligt viktiga. Dels att vi möjliggör för alla inblandade att få sätta ord på sina förväntningar inför utvecklingsarbetet och dela förväntningarna med varandra, men också att vi avsätter tillräckligt med tid för samtal som fördjupar förståelsen för arbetslagets intentioner och som bidrar till att skapa goda relationer mellan observatörer och pedagoger.
Vi ser också att skolledarens roll i ALP behöver stärkas ytterligare för att skapa de allra bästa förutsättningarna för förbättringsarbete. Här har ALPs ledningsgrupp och observatörsgruppen en viktig roll, både inför besöket och under processens gång.
ALP ska dels vara ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet där arbetslaget får hjälp med en nulägesbeskrivning, men ALP är också ett forum för pedagoger att få tid att reflektera tillsammans med andra kollegor kring sin profession. Som observatör behöver man således hitta balansen mellan att vara inlyssnande och möta varje pedagog där hen befinner sig, samtidigt som fokus ska vara riktat mot uppdraget och de pedagogiska processerna. Våra utvärderingar visar att detta kan vara en utmaning för observatörerna.
Den samtalsform vi använder, det styrkebaserade samtalet med öppna frågor, skapar ett tillåtande klimat där pedagogerna känner att de kan vara öppna med sina tankar. Som samtalsledare behöver vi då vara lyhörda för vad som är angeläget för pedagogen, men också kunna rikta fokus tillbaka mot uppdraget om man har halkat in på frågor som hamnar utanför. Att kontinuerligt under samtalen och återkopplingen tydligt relatera till verksamhetens styrdokument är en viktig förutsättning och en god hjälp för att säkerställa att vi pratar om rätt saker.
Ytterligare ett utvecklingsområde för ALP är att öka dialogen med skolledarna i våra kommuner, dels kring möjligheterna att använda ALP som verktyg i kvalitetsarbetet, men också hur de i sin verksamhet kan låta observatörernas kompetenser bidra till att skapa en reflekterande kultur bland sina medarbetare.
Under våren planerar vi innehållet till nästa års utbildningsdagar i september. Våra återkommande teman samtal, observationer och återkoppling är också de områden som observatörerna uttrycker som allra viktigast att fokusera på. Här hittar vi ständigt en önskan om ökad kompetens och behov av att återkommande få tillfälle att träna.
Ledar-ALP
I april avslutades andra omgången av Ledar-ALP och de nio skolledarna träffades för att utvärdera året som gått. Sammanfattningsvis har deltagarna positiva erfarenheter av samarbetet och många upplever att Ledar-ALP har motsvarat deras förväntningar. Flera betonar värdet av de många nya tankar och insikter som nu finns med dagligen i arbetet framåt, att de känt sig bekräftade i samtalen och att de fått möjlighet att se på sitt ledaruppdrag ur nya perspektiv. Några hade velat känna sig mer utmanade, men överlag menar deltagarna att Ledar-ALP är väl investerad tid.
Vi konstaterar att den tydliga strukturen och organisationen är en förutsättning för att Ledar-ALP ska fungera. Synpunkter uttrycktes också om att uppstarten på hösten bl a kunde ha innehållit mer om styrkebaserade samtalsmetoder, för att öka förutsättningarna för att samtalen ska hålla en hög professionell nivå. Detta är tankar vi tar med oss inför kommande läsår då vi möjliggör den här formen av kollegialt samarbete för ytterligare skolledare i våra kommuner.
Utvecklingsområden att arbeta vidare med inför nästa läsår:
· Tydligare förberedelser inför lärande besök, bl a genom att stärka skolledarens roll i ALP-processen.
· Ännu tydligare lyfta styrdokumenten i återkopplingar, i ett led att ytterligare stärka ALP som del i systematiska kvalitetsarbetet.
· Ökad dialog med skolledarna kring ALP som stöd i utvecklingsarbete och nyttjande av observatörernas kompetenser.
· Tydligare fokus på styrkebaserade samtalsmetoder på uppstarten för Ledar-ALP.