Sammanfattning av ALP hösten 2013
Utbildning
Hösten 2013 hade vi elva nya observatörer som deltog på introduktionsdagen i augusti. Teoretiska grunder blandades med praktiska övningar och genomgång av hur ett lärande besök går till.
I september åkte 46 av våra observatörer till årets utbildning i Varberg. Annika Lilja, forskare från Partille, var med oss under en förmiddag. Annika berättade om sin studie kring relationens betydelse för lärande (här finns avhandlingen) och delade också med sig av sina erfarenheter kring observationer som metod. Under de två dagarna borrade vi sedan djupare i de delar som tillsammans utgör grunden för ALP. Genom övningar, diskussioner och reflekterande samtal fördjupade vi oss i samtalsteknik, observationsteknik och återkoppling.
Lärande besök
Under två veckor i oktober fick fem arbetslag ett lärande besök. 23 observatörer och 57 pedagoger har bidragit till kollegialt lärande mellan våra tre kommuner.
I Lerum var det fokus på entreprenöriellt lärande. Pedagoger (F-3) från Lekstorpsskolan i Gråbo ville få syn på hur och när eleverna ges möjlighet att påverka sin lärprocess och vilka former pedagogerna använder. På Aspenässkolans fritidshem fördjupade sig pedagogerna i olika områden i de lika åldersgrupperna. Det handlade om genus, inflytande, ansvar och samarbete, kommunikation och självtillit.
I Alingsås var det Nolby fritidshem som tog hjälp av ALP i sitt utvecklingsarbete. Deras uppdrag handlade om pedagogernas bemötande med fokus på jämlikhet och jämställdhet.
Vallhamraskolan i Partille har en ny lärmiljö och arbetslaget där ville få syn på hur den moderna miljön påverkar lärandet och få nya perspektiv på hur de kan använda den på ett optimalt sätt. På Furulundsskolan, Lunden, var det bedömning för lärande/formativ bedömning som var arbetslagets fokusområde. De ville få syn på hur de arbetar idag och få synliggjort likheter och skillnader i pedagogernas förhållningssätt. Här var också elevernas tankar en viktig del i speglingen.
Arbetslagens utvärderingar
Vi ser att en av ALPs styrkor är de enskilda samtalen. Pedagogerna betonar glädjen över att prata om sin profession med någon som har tid att lyssna, att det är stärkande med bekräftelsen och det faktum att tyngdpunkten ligger på det som fungerar. De uttrycker att de har haft intressanta samtal med bra, utmanande frågor. Genom att sätta ord på sina pedagogiska tankar börjar man "alpa" sig själv, alltså se på sitt eget yrkesutövande ur ett helikopterperspektiv.
Återkopplingsmötena gav överlag den nulägesbeskrivning till arbetslagen som ALP har för avsikt att leverera och kompletterades med tydliggörande och utmanande övningar. Att pedagogerna blivit indelade i nya konstellationer under gruppdiskussioner har upplevts som mycket berikande, särskilt för dem som ingår i större arbetslag. Många pedagoger uttrycker att speglingarna varit tydliga och tankeväckande och fungerat som en bra grund för fortsatt arbete. Foton och filmsekvenser har varit uppskattade och bidragit till tydligheten i speglingen.
Några pedagoger uttrycker att de varit osäkra innan det lärande besöket på vad som krävs av dem inför församtalet. Det krävs egentligen inga förberedelser inför samtalen- de är ju till för att starta tankeprocesser, men vi behöver bli tydligare kring vad ett församtal är och vad de kan förvänta sig. Vi ser att samtalen är uppskattade, men de kan också ibland upplevas som alltför positiva. Det finns uttalade önskemål om att observatörerna ska vara ännu mer utmanande och tydliga med de utvecklingsområden som de identifierar, både på individnivå och gruppnivå.
ALPs utvärdering och tankar framåt
Vi ser nu tillbaka på intensiva, roliga och lärorika veckor och observatörerna delade med sig av en mängd upplevda framgångsfaktorer på vår utvärderingsdag i november. Det är oerhört intressant och utvecklande att få ta del av allt fantastiskt som skett ute i verksamheterna. Vi kan se att vi med olika medel ökar tydligheten och förbättrar vårt återkopplingsarbete med väl valda processövningar och en ökad delaktighet hos pedagogerna.
ALPs förstärkta koppling till det systematiska kvalitetsarbetet är ett positivt steg i rätt riktning då det har förtydligat syftet med att använda ALP som verktyg. Vi ser också goda effekter av att vi betonat vikten av ett informativt, inbjudande och tydligt "förbesök" hos arbetslagen inför de lärande besöken.
Genom vår utvärdering har vi identifierat några områden som vi vill utveckla under nästa år:
Återkopplingen till arbetslaget är ett återkommande utvecklingsområde. Vi har genom åren identifierat en mängd framgångsfaktorer som vi ser har mycket positiva effekter och vi konstaterar att ALP är i ständig utveckling. Det är dock en utmaning för observatörerna att på ett par timmar spegla och utmana ett helt arbetslag på ett tydligt och energigivande sätt. Vi konstaterar att vi behöver bli bättre på att betona värdet av hela processen och genom det uppnå en mer realistisk förväntan på själva återkopplingsmötet. Vi fortsätter också att förtydliga våra speglingar med bla fler konkreta exempel från de observerade situationerna, bättre struktur och att utmana arbetslagen på ett tydligt och inspirerande sätt. Detta kräver en hög kompetens hos observatörerna samt mod, ödmjukhet och väl valda metoder.
Inför de lärande besöken vill vi lägga mer tid på att processa arbetslagens uppdrag. Vi behöver ha en bra balans mellan uppdragets förankring i enhetens övergripande mål kontra pedagogernas känsla av att det är en angelägen fråga för dem i deras vardag. Forskning visar att utvecklingspotentialen är som störst om pedagogerna kan hitta drivkraft utifrån aktuella vardagsdilemman, samtidigt är kopplingen till kvalitetsarbetet viktigt, inte minst för att inte öka arbetsbördan med flera parallella processer. Ledningsgruppen kommer inför
vårens besök att lägga större vikt på den här förberedelsen.
Ett annat utvecklingsområde är att observatörerna på ett mer systematiskt sätt bidrar
med sin kompetens i sin egen verksamhet för ökat kollegialt lärande och ökad spridning av vårt förhållningssätt ut i organisationerna. För att nå dit krävs ett samarbete mellan ALPs ledningsgrupp, skolledarna och observatörerna. Detta vill vi börja med att processa tillsammans i observatörsgruppen.
Observatörerna har bidragit med några förslag kring möjlig kompetensutveckling framöver. Mötesstrukturer, gruppdynamik, ökad koppling till forskning och styrdokument, metoder för återkoppling och mer samtalsträning är några områden ledningsgruppen tar i beaktande inför nästa års utbildning.
Ledar-ALP
Ledar-ALP är igång, med nio skolledare fördelade på tre grupper. Uppstartsdagen i september innehöll bl.a. teori, praktisk genomgång och fördjupande samtal kring skolledarnas fokusområden. Under året träffas grupperna ca sex gånger för observationer och lärande samtal kring sitt ledarskap. I december publicerade Chef och ledarskap en artikel om Ledar-ALP. Utvärdering av läsårets Ledar-ALP görs den 25 april 2014.
Verksamhetscheferna medlemmar i ALPs styrgrupp
Fr.o.m. ht-13 välkomnar vi representanter från kommunernas verksamheschefer i ALPs styrgrupp. Göran Careborg, Sören Pettersson, Maria Lissmatz och Johanna Pettersson deltar i styrgruppens tre årliga möten. Genom att komma närmare ALPs verksamhet och få direkt återkoppling från ledningsgruppen kan verksamhetscheferna på ett bättre sätt inspirera skolledarna och sprida ALP nedåt i organisationen som förhållningssätt och som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet.
·
.
Hösten 2013 hade vi elva nya observatörer som deltog på introduktionsdagen i augusti. Teoretiska grunder blandades med praktiska övningar och genomgång av hur ett lärande besök går till.
I september åkte 46 av våra observatörer till årets utbildning i Varberg. Annika Lilja, forskare från Partille, var med oss under en förmiddag. Annika berättade om sin studie kring relationens betydelse för lärande (här finns avhandlingen) och delade också med sig av sina erfarenheter kring observationer som metod. Under de två dagarna borrade vi sedan djupare i de delar som tillsammans utgör grunden för ALP. Genom övningar, diskussioner och reflekterande samtal fördjupade vi oss i samtalsteknik, observationsteknik och återkoppling.
Lärande besök
Under två veckor i oktober fick fem arbetslag ett lärande besök. 23 observatörer och 57 pedagoger har bidragit till kollegialt lärande mellan våra tre kommuner.
I Lerum var det fokus på entreprenöriellt lärande. Pedagoger (F-3) från Lekstorpsskolan i Gråbo ville få syn på hur och när eleverna ges möjlighet att påverka sin lärprocess och vilka former pedagogerna använder. På Aspenässkolans fritidshem fördjupade sig pedagogerna i olika områden i de lika åldersgrupperna. Det handlade om genus, inflytande, ansvar och samarbete, kommunikation och självtillit.
I Alingsås var det Nolby fritidshem som tog hjälp av ALP i sitt utvecklingsarbete. Deras uppdrag handlade om pedagogernas bemötande med fokus på jämlikhet och jämställdhet.
Vallhamraskolan i Partille har en ny lärmiljö och arbetslaget där ville få syn på hur den moderna miljön påverkar lärandet och få nya perspektiv på hur de kan använda den på ett optimalt sätt. På Furulundsskolan, Lunden, var det bedömning för lärande/formativ bedömning som var arbetslagets fokusområde. De ville få syn på hur de arbetar idag och få synliggjort likheter och skillnader i pedagogernas förhållningssätt. Här var också elevernas tankar en viktig del i speglingen.
Arbetslagens utvärderingar
Vi ser att en av ALPs styrkor är de enskilda samtalen. Pedagogerna betonar glädjen över att prata om sin profession med någon som har tid att lyssna, att det är stärkande med bekräftelsen och det faktum att tyngdpunkten ligger på det som fungerar. De uttrycker att de har haft intressanta samtal med bra, utmanande frågor. Genom att sätta ord på sina pedagogiska tankar börjar man "alpa" sig själv, alltså se på sitt eget yrkesutövande ur ett helikopterperspektiv.
Återkopplingsmötena gav överlag den nulägesbeskrivning till arbetslagen som ALP har för avsikt att leverera och kompletterades med tydliggörande och utmanande övningar. Att pedagogerna blivit indelade i nya konstellationer under gruppdiskussioner har upplevts som mycket berikande, särskilt för dem som ingår i större arbetslag. Många pedagoger uttrycker att speglingarna varit tydliga och tankeväckande och fungerat som en bra grund för fortsatt arbete. Foton och filmsekvenser har varit uppskattade och bidragit till tydligheten i speglingen.
Några pedagoger uttrycker att de varit osäkra innan det lärande besöket på vad som krävs av dem inför församtalet. Det krävs egentligen inga förberedelser inför samtalen- de är ju till för att starta tankeprocesser, men vi behöver bli tydligare kring vad ett församtal är och vad de kan förvänta sig. Vi ser att samtalen är uppskattade, men de kan också ibland upplevas som alltför positiva. Det finns uttalade önskemål om att observatörerna ska vara ännu mer utmanande och tydliga med de utvecklingsområden som de identifierar, både på individnivå och gruppnivå.
ALPs utvärdering och tankar framåt
Vi ser nu tillbaka på intensiva, roliga och lärorika veckor och observatörerna delade med sig av en mängd upplevda framgångsfaktorer på vår utvärderingsdag i november. Det är oerhört intressant och utvecklande att få ta del av allt fantastiskt som skett ute i verksamheterna. Vi kan se att vi med olika medel ökar tydligheten och förbättrar vårt återkopplingsarbete med väl valda processövningar och en ökad delaktighet hos pedagogerna.
ALPs förstärkta koppling till det systematiska kvalitetsarbetet är ett positivt steg i rätt riktning då det har förtydligat syftet med att använda ALP som verktyg. Vi ser också goda effekter av att vi betonat vikten av ett informativt, inbjudande och tydligt "förbesök" hos arbetslagen inför de lärande besöken.
Genom vår utvärdering har vi identifierat några områden som vi vill utveckla under nästa år:
Återkopplingen till arbetslaget är ett återkommande utvecklingsområde. Vi har genom åren identifierat en mängd framgångsfaktorer som vi ser har mycket positiva effekter och vi konstaterar att ALP är i ständig utveckling. Det är dock en utmaning för observatörerna att på ett par timmar spegla och utmana ett helt arbetslag på ett tydligt och energigivande sätt. Vi konstaterar att vi behöver bli bättre på att betona värdet av hela processen och genom det uppnå en mer realistisk förväntan på själva återkopplingsmötet. Vi fortsätter också att förtydliga våra speglingar med bla fler konkreta exempel från de observerade situationerna, bättre struktur och att utmana arbetslagen på ett tydligt och inspirerande sätt. Detta kräver en hög kompetens hos observatörerna samt mod, ödmjukhet och väl valda metoder.
Inför de lärande besöken vill vi lägga mer tid på att processa arbetslagens uppdrag. Vi behöver ha en bra balans mellan uppdragets förankring i enhetens övergripande mål kontra pedagogernas känsla av att det är en angelägen fråga för dem i deras vardag. Forskning visar att utvecklingspotentialen är som störst om pedagogerna kan hitta drivkraft utifrån aktuella vardagsdilemman, samtidigt är kopplingen till kvalitetsarbetet viktigt, inte minst för att inte öka arbetsbördan med flera parallella processer. Ledningsgruppen kommer inför
vårens besök att lägga större vikt på den här förberedelsen.
Ett annat utvecklingsområde är att observatörerna på ett mer systematiskt sätt bidrar
med sin kompetens i sin egen verksamhet för ökat kollegialt lärande och ökad spridning av vårt förhållningssätt ut i organisationerna. För att nå dit krävs ett samarbete mellan ALPs ledningsgrupp, skolledarna och observatörerna. Detta vill vi börja med att processa tillsammans i observatörsgruppen.
Observatörerna har bidragit med några förslag kring möjlig kompetensutveckling framöver. Mötesstrukturer, gruppdynamik, ökad koppling till forskning och styrdokument, metoder för återkoppling och mer samtalsträning är några områden ledningsgruppen tar i beaktande inför nästa års utbildning.
Ledar-ALP
Ledar-ALP är igång, med nio skolledare fördelade på tre grupper. Uppstartsdagen i september innehöll bl.a. teori, praktisk genomgång och fördjupande samtal kring skolledarnas fokusområden. Under året träffas grupperna ca sex gånger för observationer och lärande samtal kring sitt ledarskap. I december publicerade Chef och ledarskap en artikel om Ledar-ALP. Utvärdering av läsårets Ledar-ALP görs den 25 april 2014.
Verksamhetscheferna medlemmar i ALPs styrgrupp
Fr.o.m. ht-13 välkomnar vi representanter från kommunernas verksamheschefer i ALPs styrgrupp. Göran Careborg, Sören Pettersson, Maria Lissmatz och Johanna Pettersson deltar i styrgruppens tre årliga möten. Genom att komma närmare ALPs verksamhet och få direkt återkoppling från ledningsgruppen kan verksamhetscheferna på ett bättre sätt inspirera skolledarna och sprida ALP nedåt i organisationen som förhållningssätt och som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet.
·
.