ALP 2017-2018
ALP läsåret 2017-2018
Att få vara del i ett så positivt sammanhang som ALP är en ynnest! Vare sig det gäller observatörer, ledarALP eller AL som får lärandebesök så är utvärderingarna positiva och konstruktiva. ALP erbjuder tid för samtal och reflektion och bygger på ett styrkebaserat förhållningssätt. Vi kan konstatera, efter 18 års arbete, att det fungerar och ger positiva synergier.
Under detta läsår har fjorton nya och tolv rutinerade observatörer varit ute på totalt sju uppdrag i våra tre kommuner: Alingsås, Lerum och Partille. Genom samtal, observationer, dokumentstudier och inläsning av, för uppdragen relevant, litteratur har observatörerna speglat en nulägesbild under återkopplingsmöten. Olika processövningar har använts för att synliggöra utvecklingsområden samt för att få deltagande pedagoger aktiva och delaktiga i utvecklingsarbetet. Uppdragformuleringarna var:
Utbildning under året
Eftersom ALP kontinuerligt fylls på med nya observatörer ägnas tre heldagar till utbildning i metoder och teoretisk bakgrund. Även om man varit observatör under flera uppdrag behöver man ändå ständigt träna sig på att hålla lärande samtal, processövningar och observationer samt hur man speglar så värderingsfritt som möjligt. Under en av utbildningsdagarna i höstas gavs möjlighet att få grundläggande kunskap om de tre kommunernas SKA (systematiska kvalitetsarbete). Därtill en föreläsning om systemteori följt av Lpfö's tillägg om undervisning i förskolan. Process- och samtalsövningar ingår alltid i ALPs utbildningsdagar och i år fokuserade vi extra på att hålla så värderingsfria samtal som möjligt. Det påpekas alltid av deltagarna att man aldrig blir "färdig" som samtalsledare för lärande samtal och att spegla verksamheter och pedagoger. Det är därför observatörsuppdraget blir så viktigt att återkomma till då den verkliga träningen och utvecklingen sker under uppdragen!
ALP berättar om ALP
Under året har ALPsamordnaren och ALPansvarig i Lerum och Alingsås informerat om ALP i ledningsgrupperna. I Lerum var även observatören Gabriella Genberg med och berättade om vinsterna som kommer med att vara observatör. Då omsättningen av både skolchefer och pedagoger har ökat ser vi ett behov av att presentera ALP vid jämna mellanrum så att det blir ett självklart belysningsverktyg vid skolutveckling i våra verksamheter.
I Partille har observatören Marie Stenqvist berättat om ett ALP-uppdrag på ett fritidshem i Lerum för fritidspedagoger i Partille. På detta sätt återanvänds erfarenheter och nya lärdomar som ALP varit med och belyst. Uppskattat och lärorikt!
Utvärdering och tankar framåt
Vi konstaterar att förberedelserna inför våra lärande besök är otroligt viktiga. Dels att vi möjliggör för alla inblandade att få sätta ord på sina förväntningar inför utvecklingsarbetet och dela förväntningarna med varandra, men också att vi avsätter tillräckligt med tid för samtal som fördjupar förståelsen för arbetslagets intentioner och som bidrar till att skapa goda relationer mellan observatörer och pedagoger. Det faktum att uppdragsformuleringen diskuteras och stäms av mot verksamhetens systematiska kvalitetsarbete vid minst tre olika tillfällen, med observatörer och arbetslag samt utvecklingsledare, ser vi bidrar till ett större samförstånd kring förväntningarna.
Vi ser också att skolledarens roll i ALP är av stor betydelse för att utvecklingsarbetet ska förankras. Här har ALPs ledningsgrupp och observatörsgruppen en viktig roll, både inför besöket och under processens gång. Utvecklingsledarnas uppföljning är värdefull så det stöttar både skolledare och arbetslag i att fortsätta utvecklingsarbetet och utvärdera dess effekter. För att bättre kunna analysera ALPs effekt kommer rutinen kring uppföljning av uppdragen att stärkas.
ALP strävar kontinuerligt efter att hålla en hög kvalitet på sina besök och samtal. För att samtal och återkopplingsmöten ska bli så begripliga och lärande som möjligt ser vi att än mer fokus bör läggas på anknytning till vetenskaplig grund och speglingens styrka. Detta ställer höga krav på de pedagoger som deltar i ALP. Det krävs att kunna läsa in sig snabbt på ett kunskapsområde, knyta vetenskaplig grund till frågor och samtal samt genom ett metaperspektiv synliggöra arbetslagets möjligheter till utveckling utifrån var de befinner sig.
ALP ska dels vara ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet där arbetslaget får hjälp med en nulägesbeskrivning, men ALP är också ett forum för pedagoger att få tid att reflektera tillsammans med kollegor kring sin profession. Som observatör behöver man således hitta balansen mellan att vara inlyssnande och möta varje pedagog där hen befinner sig, samtidigt som fokus ska vara riktat mot uppdraget och de pedagogiska processerna.
Den samtalsform vi använder, det styrkebaserade samtalet med öppna frågor, skapar ett tillåtande klimat där pedagogerna känner att de kan vara öppna med sina tankar. Som samtalsledare behöver vi då vara lyhörda för vad som är angeläget för pedagogen, men också kunna rikta fokus tillbaka mot uppdraget om man har halkat in på frågor som hamnar utanför. Att kontinuerligt under samtalen och återkopplingen tydligt relatera till verksamhetens styrdokument är en viktig förutsättning och en god hjälp för att säkerställa att vi pratar om rätt saker.
Ett pågående utvecklingsområde för ALP är att öka dialogen med skolledarna i våra kommuner, dels kring möjligheterna att använda ALP som verktyg i kvalitetsarbetet, men också hur de i sin verksamhet kan låta observatörernas kompetenser bidra till att skapa en reflekterande kultur bland sina medarbetare.
Just nu planerar vi innehållet till nästa års utbildningsdagar i september. Våra återkommande teman samtal, observationer och återkoppling är också de områden som observatörerna uttrycker som allra viktigast att fokusera på.
Ledar-ALP
Ledar ALP startade i september med nio chefer från förskola och skola. Tre från vardera kommun deltog i år. Introduktionsdagen var som vanligt fylld med ALPs teorigrund och hur den påverkar kollegiala samtal. Struktur och planering framhålls alltid för att Ledar ALP ska bli genomförbart och lärorikt. Utvärderingar från årets LedarALPdeltagare var mycket positiva och givande. Det lyfts även detta år att utvecklingsarbete som sker kommun- och verksamhetsöverskridande är avväpnande och mycket lärorikt. Trots att vi tappade två deltagare under våren pga. tjänstebyten fortsatte kvarvarande deltagare med positiv inställning. Vi tackar årets deltagare för ett gott samarbete!
Styrgruppen
Styrgruppen består av förvaltningschef/sektorchef från vardera kommun samt samordnaren för ALP. Möte i denna grupp sker två gånger per år och det är där beslut tas som gäller ALP. Våra chefer är fortsatt eniga om att ALP är ett redskap som ska användas i verksamheterna för att belysa nuläget och på så sätt bidra till att synliggöra hur arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kan fortskrida.
Nästa möte i gruppen är den 7 juni, 2018.
Utvecklingsområden att arbeta vidare med inför nästa läsår:
Att få vara del i ett så positivt sammanhang som ALP är en ynnest! Vare sig det gäller observatörer, ledarALP eller AL som får lärandebesök så är utvärderingarna positiva och konstruktiva. ALP erbjuder tid för samtal och reflektion och bygger på ett styrkebaserat förhållningssätt. Vi kan konstatera, efter 18 års arbete, att det fungerar och ger positiva synergier.
Under detta läsår har fjorton nya och tolv rutinerade observatörer varit ute på totalt sju uppdrag i våra tre kommuner: Alingsås, Lerum och Partille. Genom samtal, observationer, dokumentstudier och inläsning av, för uppdragen relevant, litteratur har observatörerna speglat en nulägesbild under återkopplingsmöten. Olika processövningar har använts för att synliggöra utvecklingsområden samt för att få deltagande pedagoger aktiva och delaktiga i utvecklingsarbetet. Uppdragformuleringarna var:
- Hur gör vi undervisningen tillgänglig och hur varierar vi den för att nå alla elever?
- Hur utnyttjar vi våra lärmiljöer? Vad har barnen för inflytande på lärmiljöerna?
- Hur värdeskapande är våra arbetsmetoder? Leder vårt arbete till autonoma elever?
- Hur organiserar vi vår undervisning så att alla inkluderas och utmanas på gruppnivå? Får alla den utmaning de behöver?
- Hur arbetar vi för att uppnå studiero?
- Hur fungerar samarbetet mellan studiehandledaren och mentor, och vad
- Hur ser vår individanpassning ut?
Utbildning under året
Eftersom ALP kontinuerligt fylls på med nya observatörer ägnas tre heldagar till utbildning i metoder och teoretisk bakgrund. Även om man varit observatör under flera uppdrag behöver man ändå ständigt träna sig på att hålla lärande samtal, processövningar och observationer samt hur man speglar så värderingsfritt som möjligt. Under en av utbildningsdagarna i höstas gavs möjlighet att få grundläggande kunskap om de tre kommunernas SKA (systematiska kvalitetsarbete). Därtill en föreläsning om systemteori följt av Lpfö's tillägg om undervisning i förskolan. Process- och samtalsövningar ingår alltid i ALPs utbildningsdagar och i år fokuserade vi extra på att hålla så värderingsfria samtal som möjligt. Det påpekas alltid av deltagarna att man aldrig blir "färdig" som samtalsledare för lärande samtal och att spegla verksamheter och pedagoger. Det är därför observatörsuppdraget blir så viktigt att återkomma till då den verkliga träningen och utvecklingen sker under uppdragen!
ALP berättar om ALP
Under året har ALPsamordnaren och ALPansvarig i Lerum och Alingsås informerat om ALP i ledningsgrupperna. I Lerum var även observatören Gabriella Genberg med och berättade om vinsterna som kommer med att vara observatör. Då omsättningen av både skolchefer och pedagoger har ökat ser vi ett behov av att presentera ALP vid jämna mellanrum så att det blir ett självklart belysningsverktyg vid skolutveckling i våra verksamheter.
I Partille har observatören Marie Stenqvist berättat om ett ALP-uppdrag på ett fritidshem i Lerum för fritidspedagoger i Partille. På detta sätt återanvänds erfarenheter och nya lärdomar som ALP varit med och belyst. Uppskattat och lärorikt!
Utvärdering och tankar framåt
Vi konstaterar att förberedelserna inför våra lärande besök är otroligt viktiga. Dels att vi möjliggör för alla inblandade att få sätta ord på sina förväntningar inför utvecklingsarbetet och dela förväntningarna med varandra, men också att vi avsätter tillräckligt med tid för samtal som fördjupar förståelsen för arbetslagets intentioner och som bidrar till att skapa goda relationer mellan observatörer och pedagoger. Det faktum att uppdragsformuleringen diskuteras och stäms av mot verksamhetens systematiska kvalitetsarbete vid minst tre olika tillfällen, med observatörer och arbetslag samt utvecklingsledare, ser vi bidrar till ett större samförstånd kring förväntningarna.
Vi ser också att skolledarens roll i ALP är av stor betydelse för att utvecklingsarbetet ska förankras. Här har ALPs ledningsgrupp och observatörsgruppen en viktig roll, både inför besöket och under processens gång. Utvecklingsledarnas uppföljning är värdefull så det stöttar både skolledare och arbetslag i att fortsätta utvecklingsarbetet och utvärdera dess effekter. För att bättre kunna analysera ALPs effekt kommer rutinen kring uppföljning av uppdragen att stärkas.
ALP strävar kontinuerligt efter att hålla en hög kvalitet på sina besök och samtal. För att samtal och återkopplingsmöten ska bli så begripliga och lärande som möjligt ser vi att än mer fokus bör läggas på anknytning till vetenskaplig grund och speglingens styrka. Detta ställer höga krav på de pedagoger som deltar i ALP. Det krävs att kunna läsa in sig snabbt på ett kunskapsområde, knyta vetenskaplig grund till frågor och samtal samt genom ett metaperspektiv synliggöra arbetslagets möjligheter till utveckling utifrån var de befinner sig.
ALP ska dels vara ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet där arbetslaget får hjälp med en nulägesbeskrivning, men ALP är också ett forum för pedagoger att få tid att reflektera tillsammans med kollegor kring sin profession. Som observatör behöver man således hitta balansen mellan att vara inlyssnande och möta varje pedagog där hen befinner sig, samtidigt som fokus ska vara riktat mot uppdraget och de pedagogiska processerna.
Den samtalsform vi använder, det styrkebaserade samtalet med öppna frågor, skapar ett tillåtande klimat där pedagogerna känner att de kan vara öppna med sina tankar. Som samtalsledare behöver vi då vara lyhörda för vad som är angeläget för pedagogen, men också kunna rikta fokus tillbaka mot uppdraget om man har halkat in på frågor som hamnar utanför. Att kontinuerligt under samtalen och återkopplingen tydligt relatera till verksamhetens styrdokument är en viktig förutsättning och en god hjälp för att säkerställa att vi pratar om rätt saker.
Ett pågående utvecklingsområde för ALP är att öka dialogen med skolledarna i våra kommuner, dels kring möjligheterna att använda ALP som verktyg i kvalitetsarbetet, men också hur de i sin verksamhet kan låta observatörernas kompetenser bidra till att skapa en reflekterande kultur bland sina medarbetare.
Just nu planerar vi innehållet till nästa års utbildningsdagar i september. Våra återkommande teman samtal, observationer och återkoppling är också de områden som observatörerna uttrycker som allra viktigast att fokusera på.
Ledar-ALP
Ledar ALP startade i september med nio chefer från förskola och skola. Tre från vardera kommun deltog i år. Introduktionsdagen var som vanligt fylld med ALPs teorigrund och hur den påverkar kollegiala samtal. Struktur och planering framhålls alltid för att Ledar ALP ska bli genomförbart och lärorikt. Utvärderingar från årets LedarALPdeltagare var mycket positiva och givande. Det lyfts även detta år att utvecklingsarbete som sker kommun- och verksamhetsöverskridande är avväpnande och mycket lärorikt. Trots att vi tappade två deltagare under våren pga. tjänstebyten fortsatte kvarvarande deltagare med positiv inställning. Vi tackar årets deltagare för ett gott samarbete!
Styrgruppen
Styrgruppen består av förvaltningschef/sektorchef från vardera kommun samt samordnaren för ALP. Möte i denna grupp sker två gånger per år och det är där beslut tas som gäller ALP. Våra chefer är fortsatt eniga om att ALP är ett redskap som ska användas i verksamheterna för att belysa nuläget och på så sätt bidra till att synliggöra hur arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kan fortskrida.
Nästa möte i gruppen är den 7 juni, 2018.
Utvecklingsområden att arbeta vidare med inför nästa läsår:
- Att få fler erfarna ALPare att återkommande ta uppdrag och stötta nya observatörer.
- Arbeta med att utveckla speglingens betydelse för de besökta pedagogernas i syfte att ge mottagaren möjlighet att själv reflektera kring det som fungerar och vad som behöver utvecklas.
- Att fortsätta spetsa återkopplingsmöten.
- Att Handboken fortsättningsvis används flitigt
- Att fortsätta arbetet med att tydligare lyfta styrdokumenten och vetenskaplig litteratur i återkopplingar, i ett led att ytterligare stärka ALP som del i systematiska kvalitetsarbetet.
- Ökad dialog med skolledarna kring ALP som stöd i utvecklingsarbete och nyttjande av observatörernas kompetenser.
- Ökad synlighet av ALP i kommunernas verksamheter för att visa på det redskap ALP kan vara i utvecklingsarbetet i syfte att öka kvaliteten för barn och elever.
Efter tolv dagars ALPande har observatörerna upplevt att de genomgått en personlig utveckling samt utvecklat gruppkompetens. Dessutom fått många nya kunskaper om dokumentation och elevhälsa. Vilken kompetensutveckling!
|
|