ALP hösten 2017
Utbildning
I augusti välkomnade vi fjorton nya pedagoger till ALP. Under en utbildningsdag gavs de möjlighet att få grundläggande kunskap om ALP. Det är både teorier och metoder samt arbetsgång som bearbetas under den dagen. Den följs upp av två utbildningsdagar i Varberg där ALP-observatörerna "badas" i övningar och föreläsningar. Denna höst var det chefer från de tre kommunerna som klargjorde hur arbetet med SKA (systematiskt kvalitetsarbete) ser ut i vardera kommun. Därtill en föreläsning om systemteori följt av Lpfö's tillägg om undervisning i förskolan. Process- och samtalsövningar ingår alltid i ALPs utbildningsdagar och i år fokuserade vi extra på att hålla så värderingsfria samtal som möjligt. Det påpekas alltid av deltagarna att man aldrig blir "färdig" som samtalsledare för lärande samtal och att spegla verksamheter och pedagoger. Det är därför observatörsuppdraget blir så viktigt att återkomma till då den verkliga träningen och utvecklingen sker under uppdragen!
Uppdrag
Hösten 2017 hade ALP fyra utvecklingsuppdrag: en förskola, två grundskolor samt ett uppdra på IKC (Interkulturellt centrum i Partille) som valde ALP som stöd i sitt kvalitetsarbete. Uppdragen har handlat om undervisning, delaktighet, tydlighet, bemötande och samarbete. Allt utifrån vardera verksamhets systematiska kvalitetsarbete.
Något som utmärkte vårens uppdrag var observatörernas förmåga att lyfta pedagogerna i de besökta arbetslagen och synliggöra de kompetenser som finns.
Sjutton observatörer bidrog under de två obeservationsveckorna till att spegla, stärka och utmana pedagoger och arbetslag, verka som ett stöd i verksamheternas kvalitetsarbete och dessutom utmanas och utbilda sig själva. Totalt drygt 38 pedagoger från våra tre kommuner fick lärande samtal och observationer denna höst .
Utvärdering och tankar framåt
Vi konstaterar att förberedelserna inför våra lärande besök är otroligt viktiga. Dels att vi möjliggör för alla inblandade att få sätta ord på sina förväntningar inför utvecklingsarbetet och dela förväntningarna med varandra, men också att vi avsätter tillräckligt med tid för samtal som fördjupar förståelsen för arbetslagets intentioner och som bidrar till att skapa goda relationer mellan observatörer och pedagoger. Det faktum att uppdragsformuleringen diskuteras och stäms av mot verksamhetens systematiska kvalitetsarbete vid minst tre olika tillfällen, med observatörer och arbetslag samt utvecklingsledare, ser vi bidrar till ett större samförstånd kring förväntningarna.
Vi ser också att skolledarens roll i ALP är av stor betydelse för att utvecklingsarbetet ska förankras. Här har ALPs ledningsgrupp och observatörsgruppen en viktig roll, både inför besöket och under processens gång. Utvecklingsledarnas uppföljning är värdefull så det stöttar både skolledare och arbetslag i att fortsätta utvecklingsarbetet och utvärdera dess effekter. För att bättre kunna analysera ALPs effekt kommer rutinen kring uppföljning av uppdragen att stärkas.
ALP strävar kontinuerligt efter att hålla en hög kvalitet på sina besök och samtal. För att samtal och återkopplingsmöten ska bli så begripliga och lärande som möjligt ser vi att än mer fokus bör läggas på anknytning till vetenskaplig grund och speglingens styrka. Detta ställer höga krav på de pedagoger som deltar i ALP. Det krävs att kunna läsa in sig snabbt på ett kunskapsområde, knyta vetenskaplig grund till frågor och samtal samt genom ett metaperspektiv synliggöra arbetslagets möjligheter till utveckling utifrån var de befinner sig.
ALP ska dels vara ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet där arbetslaget får hjälp med en nulägesbeskrivning, men ALP är också ett forum för pedagoger att få tid att reflektera tillsammans med andra kollegor kring sin profession. Som observatör behöver man således hitta balansen mellan att vara inlyssnande och möta varje pedagog där hen befinner sig, samtidigt som fokus ska vara riktat mot uppdraget och de pedagogiska processerna.
Den samtalsform vi använder, det styrkebaserade samtalet med öppna frågor, skapar ett tillåtande klimat där pedagogerna känner att de kan vara öppna med sina tankar. Som samtalsledare behöver vi då vara lyhörda för vad som är angeläget för pedagogen, men också kunna rikta fokus tillbaka mot uppdraget om man har halkat in på frågor som hamnar utanför. Att kontinuerligt under samtalen och återkopplingen tydligt relatera till verksamhetens styrdokument är en viktig förutsättning och en god hjälp för att säkerställa att vi pratar om rätt saker.
Ett pågående utvecklingsområde för ALP är att öka dialogen med skolledarna i våra kommuner, dels kring möjligheterna att använda ALP som verktyg i kvalitetsarbetet, men också hur de i sin verksamhet kan låta observatörernas kompetenser bidra till att skapa en reflekterande kultur bland sina medarbetare.
Under våren planerar vi innehållet till nästa års utbildningsdagar i september. Våra återkommande teman samtal, observationer och återkoppling är också de områden som observatörerna uttrycker som allra viktigast att fokusera på. Här hittar vi ständigt en önskan om ökad kompetens och behov av att återkommande få tillfälle att träna.
Ledar-ALP
Ledar ALP startade i september med nio chefer från förskola och skola. Tre från vardera kommun deltar i år. Introduktionsdagen var som vanligt fylld med ALPs teorigrund och hur den påverkar kollegiala samtal. Struktur och planering framhålls alltid för att Ledar ALP ska bli genomförbart och lärorikt. Utvärderingar från föregående år är mycket positiva och pekar på att utvecklingsarbete som sker kommun- och verksamhetsöverskridande är avväpnande och mycket lärorikt. Vi önskar årets deltagare all lycka till med fortsatt arbete under våren!
Nytt för detta år är att om någon eller några grupper önskar fortsätta ännu ett år så kan vi diskutera hur det kan organiseras. Önskemål från tidigare år om att få fortsätta har framhållits, nu finns möjligheten.
Styrgruppen
Styrgruppen består av förvaltningschef/sektorchef från vardera kommun samt samordnaren för ALP. Möte i denna grupp sker två gånger per år och det är där beslut om ALP tas. Våra chefer är fortsatt eniga om att ALP är ett redskap som ska användas i verksamheterna för att belysa nuläget och på så sätt bidra till att synliggöra hur arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kan fortskrida.
Nästa möte i gruppen är i juni 2018.
Utvecklingsområden att arbeta vidare med inför nästa läsår:
Arbeta med att utveckla speglingens betydelser för pedagogernas möjlighet att själva reflektera kring det som fungerar och vad som behöver utvecklas.·
Att fortsätta spetsa återkopplingsmöten.
Att användningen av Handboken blir rutin under arbetets gång.
Att tydligare lyfta styrdokumenten och vetenskaplig litteratur i återkopplingar, i ett led att ytterligare stärka ALP som del i systematiska kvalitetsarbetet.
Ökad dialog med skolledarna kring ALP som stöd i utvecklingsarbete och nyttjande av observatörernas kompetenser.
Ökad synlighet av ALP i kommunernas verksamheter för att visa på det redskap ALP kan vara i utvecklingsarbetet i syfte att öka kvaliteten för barn och elever.
Se över om organisationen kring lärande besök kan modifieras i syfte att få observatörer att delta på, ett för dem, mindre belastande sätt.
Förlänga LedarALP till två år. En pilotgrupp om intresse finns.
I augusti välkomnade vi fjorton nya pedagoger till ALP. Under en utbildningsdag gavs de möjlighet att få grundläggande kunskap om ALP. Det är både teorier och metoder samt arbetsgång som bearbetas under den dagen. Den följs upp av två utbildningsdagar i Varberg där ALP-observatörerna "badas" i övningar och föreläsningar. Denna höst var det chefer från de tre kommunerna som klargjorde hur arbetet med SKA (systematiskt kvalitetsarbete) ser ut i vardera kommun. Därtill en föreläsning om systemteori följt av Lpfö's tillägg om undervisning i förskolan. Process- och samtalsövningar ingår alltid i ALPs utbildningsdagar och i år fokuserade vi extra på att hålla så värderingsfria samtal som möjligt. Det påpekas alltid av deltagarna att man aldrig blir "färdig" som samtalsledare för lärande samtal och att spegla verksamheter och pedagoger. Det är därför observatörsuppdraget blir så viktigt att återkomma till då den verkliga träningen och utvecklingen sker under uppdragen!
Uppdrag
Hösten 2017 hade ALP fyra utvecklingsuppdrag: en förskola, två grundskolor samt ett uppdra på IKC (Interkulturellt centrum i Partille) som valde ALP som stöd i sitt kvalitetsarbete. Uppdragen har handlat om undervisning, delaktighet, tydlighet, bemötande och samarbete. Allt utifrån vardera verksamhets systematiska kvalitetsarbete.
Något som utmärkte vårens uppdrag var observatörernas förmåga att lyfta pedagogerna i de besökta arbetslagen och synliggöra de kompetenser som finns.
Sjutton observatörer bidrog under de två obeservationsveckorna till att spegla, stärka och utmana pedagoger och arbetslag, verka som ett stöd i verksamheternas kvalitetsarbete och dessutom utmanas och utbilda sig själva. Totalt drygt 38 pedagoger från våra tre kommuner fick lärande samtal och observationer denna höst .
Utvärdering och tankar framåt
Vi konstaterar att förberedelserna inför våra lärande besök är otroligt viktiga. Dels att vi möjliggör för alla inblandade att få sätta ord på sina förväntningar inför utvecklingsarbetet och dela förväntningarna med varandra, men också att vi avsätter tillräckligt med tid för samtal som fördjupar förståelsen för arbetslagets intentioner och som bidrar till att skapa goda relationer mellan observatörer och pedagoger. Det faktum att uppdragsformuleringen diskuteras och stäms av mot verksamhetens systematiska kvalitetsarbete vid minst tre olika tillfällen, med observatörer och arbetslag samt utvecklingsledare, ser vi bidrar till ett större samförstånd kring förväntningarna.
Vi ser också att skolledarens roll i ALP är av stor betydelse för att utvecklingsarbetet ska förankras. Här har ALPs ledningsgrupp och observatörsgruppen en viktig roll, både inför besöket och under processens gång. Utvecklingsledarnas uppföljning är värdefull så det stöttar både skolledare och arbetslag i att fortsätta utvecklingsarbetet och utvärdera dess effekter. För att bättre kunna analysera ALPs effekt kommer rutinen kring uppföljning av uppdragen att stärkas.
ALP strävar kontinuerligt efter att hålla en hög kvalitet på sina besök och samtal. För att samtal och återkopplingsmöten ska bli så begripliga och lärande som möjligt ser vi att än mer fokus bör läggas på anknytning till vetenskaplig grund och speglingens styrka. Detta ställer höga krav på de pedagoger som deltar i ALP. Det krävs att kunna läsa in sig snabbt på ett kunskapsområde, knyta vetenskaplig grund till frågor och samtal samt genom ett metaperspektiv synliggöra arbetslagets möjligheter till utveckling utifrån var de befinner sig.
ALP ska dels vara ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet där arbetslaget får hjälp med en nulägesbeskrivning, men ALP är också ett forum för pedagoger att få tid att reflektera tillsammans med andra kollegor kring sin profession. Som observatör behöver man således hitta balansen mellan att vara inlyssnande och möta varje pedagog där hen befinner sig, samtidigt som fokus ska vara riktat mot uppdraget och de pedagogiska processerna.
Den samtalsform vi använder, det styrkebaserade samtalet med öppna frågor, skapar ett tillåtande klimat där pedagogerna känner att de kan vara öppna med sina tankar. Som samtalsledare behöver vi då vara lyhörda för vad som är angeläget för pedagogen, men också kunna rikta fokus tillbaka mot uppdraget om man har halkat in på frågor som hamnar utanför. Att kontinuerligt under samtalen och återkopplingen tydligt relatera till verksamhetens styrdokument är en viktig förutsättning och en god hjälp för att säkerställa att vi pratar om rätt saker.
Ett pågående utvecklingsområde för ALP är att öka dialogen med skolledarna i våra kommuner, dels kring möjligheterna att använda ALP som verktyg i kvalitetsarbetet, men också hur de i sin verksamhet kan låta observatörernas kompetenser bidra till att skapa en reflekterande kultur bland sina medarbetare.
Under våren planerar vi innehållet till nästa års utbildningsdagar i september. Våra återkommande teman samtal, observationer och återkoppling är också de områden som observatörerna uttrycker som allra viktigast att fokusera på. Här hittar vi ständigt en önskan om ökad kompetens och behov av att återkommande få tillfälle att träna.
Ledar-ALP
Ledar ALP startade i september med nio chefer från förskola och skola. Tre från vardera kommun deltar i år. Introduktionsdagen var som vanligt fylld med ALPs teorigrund och hur den påverkar kollegiala samtal. Struktur och planering framhålls alltid för att Ledar ALP ska bli genomförbart och lärorikt. Utvärderingar från föregående år är mycket positiva och pekar på att utvecklingsarbete som sker kommun- och verksamhetsöverskridande är avväpnande och mycket lärorikt. Vi önskar årets deltagare all lycka till med fortsatt arbete under våren!
Nytt för detta år är att om någon eller några grupper önskar fortsätta ännu ett år så kan vi diskutera hur det kan organiseras. Önskemål från tidigare år om att få fortsätta har framhållits, nu finns möjligheten.
Styrgruppen
Styrgruppen består av förvaltningschef/sektorchef från vardera kommun samt samordnaren för ALP. Möte i denna grupp sker två gånger per år och det är där beslut om ALP tas. Våra chefer är fortsatt eniga om att ALP är ett redskap som ska användas i verksamheterna för att belysa nuläget och på så sätt bidra till att synliggöra hur arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kan fortskrida.
Nästa möte i gruppen är i juni 2018.
Utvecklingsområden att arbeta vidare med inför nästa läsår:
Arbeta med att utveckla speglingens betydelser för pedagogernas möjlighet att själva reflektera kring det som fungerar och vad som behöver utvecklas.·
Att fortsätta spetsa återkopplingsmöten.
Att användningen av Handboken blir rutin under arbetets gång.
Att tydligare lyfta styrdokumenten och vetenskaplig litteratur i återkopplingar, i ett led att ytterligare stärka ALP som del i systematiska kvalitetsarbetet.
Ökad dialog med skolledarna kring ALP som stöd i utvecklingsarbete och nyttjande av observatörernas kompetenser.
Ökad synlighet av ALP i kommunernas verksamheter för att visa på det redskap ALP kan vara i utvecklingsarbetet i syfte att öka kvaliteten för barn och elever.
Se över om organisationen kring lärande besök kan modifieras i syfte att få observatörer att delta på, ett för dem, mindre belastande sätt.
Förlänga LedarALP till två år. En pilotgrupp om intresse finns.
|
|